pers blog

Jag har inte kommit åt något Internet dessa dagar, men här kommer en summering av Woliso crusade, det tuffaste motstånd på en kampanj jag någonsin upplevt på snart tjugo år på missionsfältet. 

Onsdag och torsdag började helt lugnt med ledar konferens, vi hade en härlig närvaro av Jesus. Tony Greco, två tjänare från hans församling, Skott och Josef, tillsammans med mig så betjänade vi ledarskapet i staden under de första dagarna.  

På fredagen när vi började förbereda för festivalmötet så möttes vi av en mobb på tiotusen personer… 

Ortodoxa kyrkan ligger som närmaste granne med stadion i Woliso, prästen ropade ut i högtalarna och ljög, ”utlänningar och protestanter har kommit och satt eld på vår kyrka och dödat en präst”.

Säkert 10 000 stor mobb hade mobiliserats, de stormade in över muren mellan kyrkan och stadion med påkar och piskor i högsta hugg. Målet var att ge sig på de tusentals människor som samlats där och väntade på att vi skulle starta fredagens program.   

De få poliser som var där behövde skjuta in i mobben med gummikulor för att få denna totalt galna mobb att sluta. Minst fem personer hamnade på sjukhus… 

Efter mycket förhandlande med de lokala myndigheterna så kallades den federala polis styrkan in, ca 200 man och en kravall bil med vattenkanon på taket till staden. Först på söndag morgon kunde vi börja mötena men då krävde vi också att få fortsätta på måndagen.  

Runt hela stadion hade vi soldater med maskingevär laddade med gummikulor. Vi var tvungna att få eskort av polisen till och från fältet så att ingen angrep oss, de körde före oss med en pickup och åtta poiser med kravall utrustning satt redo på flaket. Trotts detta så samlades ca 25 000människor och tillsammans lyfte vi Jesus högt i Woliso under två dagar. Ca 2000gav sina liv öppet till Jesus och många helanden bevisade Jesu kärlek för alla människor.  

Flera tusen hamnade i fängelse från mobben och även prästen som ljög och uppeggade skaran får nu tillbringa minst två år bakom galler. 

På måndagen hade vi även 2-3 000 av dem som var med mobben från fredagen, polisen stod väldigt nära dem medens vi predikade Jesu kärlek och proklamerade förlåtelsens budskap. Många räckte sina händer och böjde sina huvud i respekt under bönen.

Jesus är numera känd i Woliso och Woliso kommer inte att glömma dessa dagar.

Jesus har visat sin styrka och sin kärlek till människorna i Woliso.

Alla vet nu att Jesus vinner jämt!!!

På onsdag börjar vi kampanj säsongen för detta år med en kampanj i staden Woliso, ca två timmar körning från Addis Ababa. Woliso är ett starkt fäste för de Ortodoxa och motståndet inför denna kampanj har varit massivt. Vår koordinator har arbetat i staden i över två månader nu med att ena och organisera de lokala kyrkorna inför kampanjen. Det behövs ett ordenligt arbete för att mobilisera de kristna, de behöver tränas i att förbereda och framför allt uppföljningen av de nyfrälsta. 

Två veckor före invigningsmötet startade annonseringen, vi har fyra bilar med ett team på fem personer i varje bil. Förutom att köra i staden med högtalare på taket så täcker de ett område på ca 5 mil utanför, på varje körbar väg i alla riktningar. Sammanlagt är det 40 personer som är involverade på heltid med att sätta upp 25 000 affischer och dela ut 500 000 flygblad. Allt har fungerat bra fram tills i förra veckan, de Ortodoxa startade en kraftfull motoffensiv, det har varit handgemäng och de lovar att blod kommer att rinna på gatorna om vi inte slutar… 

Vi slutar inte!!!! Istället skickade vi i fredags en ny bil och ytterligare 250 000 flygblad, attack är bästa försvar!!! På onsdag morgon åker vi dit, var med på bloggen och be för oss!?! 

Jag satte mig på ett kafé i skuggan av ett palmträd, jag försökte njuta av min macchiato, men min hjärna bara snurrade med tankar och beslut som skulle fattas. Jag satt där med tillsynes perfekta omständigheter att bara njuta av livet, men på hela insidan så fortsätter jag att springa, jäkta och jaga…  Vi har en riktigt intensiv period med få igång allt efter sommaren, upp start av bibelskolan med ny läroplan och flera nya lärare, för att inte tala om byggandet av en byggnad för skolan. Helikoptern som strular, mercy ministry som kräver engagemang. Samtidigt som vi planerar tre stora Crusades fram till mitten av november, ungdoms team från både Sverige och USA med mera… 

Puh och puh igen, jag stönar och tycker att hjärtat håller på att öka takten…

Jag börjar klaga och säger rakt ut, Jesus jag orkar inte!!! Just då blir jag i mitt inre påmind om den allra första tiden som kristen, när jag mötte Jesus och senare började på bibelskola, bland de första böner jag bad var att få tjäna Honom!

Förutom alla inspirerande lärare så kom jag just där ihåg ett seminarium med Peter Ljunggren, han vittnade om hur tusentals och åter tusentals människor kom till tro på kampanjer runt om i världen. Jag minns hur jag satt och grät och bad till Jesus, jag vill göra just det!!! Jag vill också vara ett redskap till att vinna tusentals människor för dig!!!

Nu började i stället tacksamhet bara bubbla upp inom mig, all trötthet och frustration försvann och jag tänker, det är ju detta jag gör just nu! jag har kampanjer med skaror av människor och jag får glädjen i att leda tusentals och åter tusentals människor till Jesus varje år. VILKET PRIVILEGIUM! 

Vilket privilegium det är att få göra det som är ens stora intresse och passion dagligen, ja att leva av det! Jag blev plötsligt så tacksam, tacksam för att få göra mitt livs stora intresse på heltid, ja kanske mer än det :) När jag lämnade kaféet var jag fylld av ny energi och arbetsglädje, det var den bästa macchiato jag haft…!!! :) Tack Jesus för din uppmuntran!!!